Sedan onsdag eftermiddag har jag varit på väg till eller från eller i Sthlm med min syters och hennes två 15 åriga töser. Det var första gången de åkte tåg och första gången i Sthlm. Det är alltid ett äventyr att få vara med på något sådant. Jag har varit på tre klassresor till England, en till Köpenhamn och en till Göteborg. Varje gång har någon varit med som inte varit särskilt långt förut.
Den till Köpenhamn var 1969 med min dåvarande man John och vi blev tillfrågade av en nia i Norsjö där jag vikarierade som lärare under läsåret 68 - 69. Varför de bad oss var ju rätt så tydligt fast jag inte förstod det då! Vi som var unga skulle väl vara särskilt överseende med sprit osv.... Redan på tåget så hällde jag ut en kvarting hembränt genom tågfönstret! Och senare fick en elev automatisk rumsarrest då spriten gjorde henne så sjuk så hon kunde inte följa med. Sen lärde man sig det där med kontrakt och åka hem om man inte sköter sig osv.
Men nu till STHLM och resan med Karro, Lotta och min syster Lillian. På Skansen som är obligatorisk var dagens behållning björnarna som var så nära att det var bara en tjock plexglasruta som skilde dem från oss. De andra vilda djuren som de påstod fanns där hade nog siesta - trots avsaknaden av den tropiska värme som skall vara ett attribut vid en sådan vila.
På Grönan åkte de farliga , magsugande saker och lyckades till och med lura upp min syster på Flygande mattan. Hon var övertygad om att hon skulle dö!!!! Och lättad satte hon fötterna på fast mark igen. Vitsen med den är att man skall vara tacksam att man överlevde! Maken till en av Lillians skolkamrater - som vi åt middag hos på fredag - upplyste oss om detta faktum. Han borde veta - han är kirurg och har tagit emot traumapatienter i många år.
Nästa år gör vi Liseberg!!!! Och Göteborg överhuvudtaget som jag tycker är en trevligare stad att vara turist i än Sthlm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar