En gammal skolkamrat - hej Meta du som regnar bort i Göteborg - hade varit på Liseberg och sett han Heckner. Då mindes jag följande:
Jo visst är det fantastiskt med trollerier!
Jag såg Joe Labero på Berns 1995. Han stoppade in en motorcykel i en bur som
låstes med en massa kedjor och hänglås och som han hissade upp till taket.
Sedan täcktes det hela med ett svart skynke och dramatisk musik började.
Någon minut senare så kör han in på en motorcykel - samma??? - i salongen.
Så faller täcket från buren och den är tom!
Ja ja - det är väl inte meningen man ska förstå allt eller?
Jag imponeras lätt av trollerier.
En annan gång satt jag längst fram i publiken. Det var i en liten bybiograf.
Trollkarlen ville ha en frivillig. Då var jag ännu äventyrslysten och modig.
Jag räcker upp handen. Kravet var att man skulle ha en femtilapp i näven.
På dene fick jag skriva mitt namn. Han la den sen i ett skrin som han la ett
annat skrin och sen i ett tredje skrin. ALLA låste han. Så sa han några
simsalabim ramsor osv.... och sen började han låsa upp lådorna.
Och där låg MIN femtilapp med MIN namnteckning!
Förklara det den som kan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar